Lycka är;

när man lyckas knäcka koden till en till synes omöjlig tutorial! Man ser ljuset i slutet av tunneln sas. Igår knäckte jag koden till diamantnätskabeln och jag är överlycklig! En del av er kanske inte tycker att det är särskilt mycket att yvas över men jag blir skogstokig när det låser sig...och så låser det sig bara mer. Mönstret är egentligen jättelätt men jag missade den delen som sa att man ska gå upp genom några av de första pärlorna i samma varv som man nyss sytt. En liten skitgrej men en del som gör väldigt mycket om man missar.



Såhär blev mitt första försök! Det blir en ganska stel och tjock kabel. Trodde inte att jag skulle gillar modellen men den är inte så dum faktiskt. Allt hänger på vilka pärlor man använder förstås och i vilket sammanhang man ska använda det. Jag har inte sytt på något lås än för jag kan inte bestämma mig för om jag ska ha ett köpt lås i metall eller sy ett togglelås av småpärlor. Det lutar åt ett sytt för jag vill göra ett matchande halsband med sytt toggle. Dessutom behöver jag inte köpa något lås i sådana fall! Nästa gång jag beställer pärlor ska jag köpa på mig så jag kan göra ett par i svart/vitt och vit/svart, tror att det kan bli jättesnyggt.

Nu ska jag sätta mig och börja sy på ett nytt. Har pärlor i grått, seedbeads i grönt och grafitgrått...eller om jag tar kristall...får göra ett test först. Måste passa på medan det finns el, den gick imorse och var borta i tre timmar. Nu har blåsten iofs lugnat av så har vi tur har vi gjort bort det värsta av snöstormen. Ungarna blir också så grininga när de inte har tillgång till dator och TV. Annars kan de leka i timmar i sträck men precis när strömmen går bara *måste* man se TV! Visst är det underligt?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0