...det är vägen som är mödan värd.
Karin Boye säger såhär i sin dikt "I rörelse" (ur diktsamlingen "Härdarna"): "Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd". Jag är inte böjd att hålla med henne där...jo, vi har varit på semester...med ungarna. Okej, jag förstår att fröken Boye inte talar om en semesterresa med fem personer och en hund inklämda i en Volvo med för svag dragkraft i förhållande till den jättelika husvagn som hakats på baktill. Dock är det många, även jag, som i svaga ögonblick drar till med det uttalandet när resor kommer på tapeten.
Vi har varit i Jåhkåmåhkke Dálvvadis i några dagar. Jokkmokk alltså. Det svenska namnet är, som jag tror att de flesta själva kan se, sprunget ur det samiska namnet. Jokk = mindre bäck och måhkke = krök. Tillägget Dálvvadis betyder vinterboplats (för den gamla skogssamebyn). Således betyder namnet Jokkmokks Lappby´s vinterviste. Läs gärna mer här: http://www.sameportalen.se/default.asp?id=1534&ptid=
Vägen dit blev som väntat en upplevelse. Minstan har inte riktigt ron att sitta i en varm bil i mer än cirka 5 mil så 33 mil på ditvägen blev lite jobbigt. Dessutom gjorde vi misstaget att åka över Arvidsjaur och ta väg 45 (även kallad Inlandsvägen) upp. Vi hade glömt bort att kolla in på Vägverkets hemsida och upptäcket att det var vägomläggning nästan hela vägen mellan Moskosel och upp till Kåbdalis. Så fort vi fått upp farten på lasset blev det antingen vägomläggning (sprängsten och jättehål) eller så dök en väglus eller renar upp framför oss. Nåväl, fram kom vi och förtältet fick vi upp på rekordtid tack vare att vi i år, efter 4 års funderande, kommit oss för att färgmärka stängerna. För en gångs skulle har jag tyckt att det har varit skönt att stå så många dagar på en och samma camping. Vi hade det ovanligt mysigt i tältet med nysydda gardiner och husvagns-TV:n i ena hörnet. Där satt jag i min solstol på kvällarna (tog med den för ryggens skull samt att den är mycket skönare än IKEA´s klappstolar som vi använder i vanliga fall) och sippade på ett glas vin. Antingen tittade jag på Lule-älven som sakta flöt förbi eller stoppade in en film i DVD:n. Några korsord blev lösta och jag hann läsa ut en bok dessutom. Den heter "I museets dolda vrår" och är skriven av Kate Atkinson. Läs den...jag hann både med att gråta, skratta och skaka på huvudet, mycket läsvärd. Ser mycket fram emot de två andra böckerna av henne som ligger och väntar i sovrummet!
Där finns en hel del att se i Jokkmokk med omnejd, bland annat muséet "Ájtte". Rekommenderas å det varmaste! Kolla in muséets hemsida här: http://www.ajtte.com/ Det finns en jättefin visningsträdgård som jag också gärna rekommenderar. Man behöver inte vara särskilt intresserad av det gröna får att ta en sväng där. Det är ett lämpligt ställe att göra en utflykt till om man vill koppla bort surret som ständigt hörs på campingen eller inne i samhället. Det är grönt och lummigt och det enda som hörs är fågelsång och bruset från den lilla bäcken som går rakt igenom trädgården. Här kan man läsa om det: http://www.ajtte.com/?page_id=28
I "Gamla Apoteket" finns hemslöjd att beskåda och köpa, naturligtvis. Det finns en grupp produktiva lappmakare och i år hade de en BH-utställning som var mycket fyndig. Själv är jag helsåld (syr ju lapparbeten själv så jag vägrar att köpa andras hur fina de än är) på Monica Svonni´s fina tavlor i skinn, tyg och tenntråd i applicerings-teknik. Titta in på hennes hemsida så får ni se själva: http://www.svonni.com/ Jag är själv stolt ägare till tre lite större samt en liten tavla av henne.
En dag åkte vi ner till Boden för att titta på Rödbergsfortet, den del av "Bodens fästning" som numer är öppen för allmänheten. Det var mycket intressant och till och med töserna klarade av det riktigt bra...spännande att vara inne i berget förstås. (http://www.rodbergsfortet.com/)
Sista dagen packade jag och Guben ihop allt medan flickorna var i lekparken och lekte. Sedan parkerade vi ekipaget utanför campingen och åkte ner till Vuollerim. Där finns ett jättefint museum som visar på hur man levde i Vuollerim för 6000 år sedan. Man har byggt en stenåldershydda utanför och man kan gå en runda och jaga med pilbåge. De har också sytt upp en del kläder i skinn, som man tror att kläderna kan ha sett ut på den tiden. De får man prova om man vill och det blev populärt bland töserna ska ni veta! Särskilt när jag satte på Guben de lustigaste mössorna... Ett måste varje gång vi åker åt det hållet. Det är också intressant att trava iväg för att se på utgrävningarna, tyvärr ligger de nere i år men vi har ju sett dem två gånger så vi klarar oss. Dessutom har vi en vän som jobbar där så han håller oss underrättatd om det dyker upp något intressant. Har du barn lovar jag att detta är muséet för dem! Man får pilla på en hel del saker och i år gjorde töserna var sitt halsband; lädersnodd, älgben, laxkotor samt några fjädrar! Hemsidan: http://www.vuollerim6000.se/Vuollerim6000.htm
Mellan våra utflykter höll vi till på campingen. I våra ögon sett en av de bästa som finns och vi har sett några stycken under våra färder. Okej, det finns lyxigare pooler med fler rutschbanor, ställen med fler och flådigare servicehus med mera men vi gillar Jokkmokk Camping Center! Lekparken är jättefin och gillas i alla fall av våra flickor och det är gratis att bada. Skönt att kunna springa iväg och ta ett dopp när solen blir för varm och sedan åka på en utflykt för att genast hoppa i plurret igen, när man kommer tillbaka...utan att behöva betala inträde igen! Dessutom är vattnet varmt och skönt...vi har testat stället tre gånger och det har alltid varit varmt vatten i poolerna, så kom inte och säg något annat! Personalen har alltid varit trevlig och stället hålls efter bra. Såklart blir det lite stökigare under industrisemester-perioden när det är ett stort tryck på alla campingar och dess faciliteter men det vet man ju om i förväg. Spana in stället på den här sidan: http://www.jokkmokkcampingcenter.com/default.asp
Halva lekplatsen på Jokkmokks Camping Center. Till vänster utom bild finns ett jättehögt klättertorn med "rör-rutschbanor". Det inhägnade badet (4 stycken pooler, från plask med liten vattenrutschkana, stor men grund pool, likadan men lite djupare pool samt en djup) ligger bakom till vänster.
Hemvägen företogs under ljudliga snarkningar och snusningar. När middagen äntligen var intagen (vi har hunnit med att lägga oss till med medelhavsvanor de här varma dagarna) var klockan över normal läggdagstid och töserna var knäcka av den gångna veckan. Den här gången undvek vi 45:an och tog 374:an ner till Piteå istället. Fin väg och utför (ja, vi åkte ju söderut...) så hemfärden gick snabbt. Den blev cirka 3 mil längre än ditfärden men med fin väg blev det ändå ingen skillnad i tid. Vi landade på garageinfarten klockan 02.00 och klockan 03.00 hade även jag och Guben kommit isäng. Jo, det blev sovmorgon idag med. Kusin väckte oss klockan 09.36 för att bjuda in till födelsedagskalas imorgon.
Grabben i husvagnen bredvid. Kärlek vid första ögonkastet. Många trånande blickar under husvagnskarossen och ständigt våt nos...norrman...muskulös...snäll...han heter Terri. Om du ser det här; skäll till på kommentarer! Tassa vill ha kontakt!
Tyvärr kan jag inte ståta med så många bilder vår resa. Kameran är knäpp, minneskorten är knäppa och själv är jag ju också halvknäpp så jag fick inte tummen ur. Några bilder har jag i alla fall lyckats skaka fram ur elektroniken, håll till godo! Jokkmokk är i alla fall ett resmål som jag rekommenderar; fin camping, mycket att se, fina matbutiker, "Opera" har goda pizzor, där finns även ett Kina-hak och sist men inte minst; där finns ett Bolag!!! Man behöver inte vara barnfamilj för att uppskatta samhället. Det är också ett lämpligt ställe att ha som bas efter en tur i Laponia; http://www.laponia.nu/web/page.php?pageid=1&prevmid=1&subid=&edit=
http://www.laponia.nu/web/imagegallery/images/Laponia%20-%20svenska.pdf
Kvikkjokk (cirka 10 mil från Jokkmokk), en av de populäraste utgångspunkterna för vandringar i Sarek (http://www.naturvardsverket.se/sv/Att-vara-ute-i-naturen/Nationalparker-och-andra-fina-platser/Nationalparker/Sarek/) och Padjelanta (http://www.naturvardsverket.se/sv/Att-vara-ute-i-naturen/Nationalparker-och-andra-fina-platser/Nationalparker/Padjelanta/) Och gillar man fiske så finns det även många möjligheter till sådan rekreation.
Så äntligen...gissa vem! Mellis och en stor person nere på Tuvan i älven en sommarafton 2005.
Spindlar, rosor och prostatabesvär.
Äntligen verkar det bli sommar! Det har varit tryckande ute i två dagar nu, mycket moln men solen har tittat fram med jämna mellanrum och då har det varit rejält varmt. Synd bara att det ska blåsa kallt men man kan ju inte få allt! Ikväll är det riktigt skönt ute...eller var i alla fall, tills solen försvann bakom grantopparna. Det var ett tag sedan det höll +20 ända till kvällen.
Lillasyster föredrog att bara plaska med fötterna i den stora för att sedan dra fram min gamla badbalja i blekplåt. Mindre djup och så kan man få varmare vatten i den, man får inte vara dum!
Den här raringen bodde i ett av mina rabarberstånd men fick lov att flytta när det blev skördedags. Jag är en hård hyresvärd!
Ohyran har fått en skjuts med värmen också. Det är inte så mycket mygg, inte här uppe hos oss på åkermarken men ute i skogen är det en hel del...och nere vid älven. Några bräms har hittat till oss också, Minstan har blivit rejält utsatt men själv har jag klarat mig bra, fast jag känner igen deras surrande och blir uppmärksam av det. Jag har inte lika många spindlar i år, varken i växthuset eller i klädvindan men jag har hittat några nya sorter som jag inte sett förut. Spana in bilderna jag tagit på några av dem.
Nästa inhysing bor under kanten på en av mina stora utekrukor. H*n blev mäkta förgrymmad när jag kom och började stöka med blomplantering men så vitt jag vett bor h*n kvar där än.
Den "vilda" rosenbusken blommar överdådigt i år och luktar så sött, så sött! Jag kallar den för Kanelros men har egentligen ingen aning. Jag tog ett skott från stugan nere vid älven och den trivs verkligen där den står hos mig. Från ett tanigt litet skott till en 2 meter hög och 3 meter lång buske som skjuter skott vida ikring. Vi trimmar bort dem med gräsklipparen och håller busken ca 1 meter djup.
Min älskade Tassa-Vavva Tassalainen. Hon gillar att "hjälpa till"...här med rabarberskörden. Uppe till vänster kan man skymta min "Kanelros"-buske.
Jag har en Polstjärnan också som jag fick av min syster när hon planterade en rosenhäck och fick några buskar över. Den ser bedrövlig ut jättelänge och precis när man börjar gå och fundera på att gräva bort den där halvdöda saken exploderar den i en kaskad av vita rosor! Den får nog bli kvar...och skottet som skjutit upp en bit bort bredvid växthuset skall flyttas i höst. Tänkte sätta det mellan några träd på tomtgränsen och har jag tur så blir det en lika överdådig buske som "Kanelrosen".
En rugosa-sort som har Major eller nångot dylikt i namnet...tror jag, kommer faktiskt inte ihåg. Den stackaren för en tynande tillvaro i kamp om livet med en massa ogräs, det är först och främst rödklöver som har fattat tycke för honom. Får göra ett krafttag...senare. Han doftar i alla fall starkt och har en underbar färg (gikt?)!
Nog om ohyra och rosor. Vår tvättmaskin har fått prostatabesvär. Ja, nu tror jag inte att tvättmaskiner har någon prostata-körtel men symptomen är desamma; svårigheter att kasta vatten så att säga. Den har uppfört sig konstigt ett bra tag nu, vill inte centrifugera ibland, däremellan tömmer den inte vattnet...dags för pensionering skulle jag tro. Värst var ikväll då jag tvättat en gammal, relativt stor, ryamatta i den. Det lossnade en hel del från trådarna (säkert hjälpt av små möss som bor på altanen vintertid) och det bidde heltätt i både trumma och filter. Jag har kört 4 sköljprogram varav den självmant kunde tömma vattnet de två sista men filtret har varit smockfullt med ludd varje gång. Nu ska jag kolla en sista gång och hoppas att den är ren nu för jag har några tvättar som ska köras innan vi åker till havet om ett par dagar.
Imorgon ska vi åka till Gulltjärn tillsammans med min pappa, syster och hennes döttrar. Pappa och jag...o kanske syrran...ska träffa en kusin till pappa som jag träffade när vi var på Gulltjärns-dagen för en vecka sedan. Det ska bli jättekul för jag vet inte så mycket om byn och släkten. Pappa var bara 13-14 år då de flyttade därifrån om jag förstått saken rätt, så han har inte berättat så mycket. Jag fick i alla fall se var "ursläkt-gården" ligger och veta att den håller på att renoveras upp av en icke-släkting. Roligt att någon tar hand om huset där min farfars farfar bodde och verkade.
En söt orkidé som jag hittade i skogen vid Ultervattnet. Har inte kollat upp vad den heter, orkidéer är inte min starka sida.
Sommar, sol och semesterplaner.
Flickorna har njutit av värmen för tack vare den har vår stora plastpool äntligen blivit badvänlig. De har skuttat omkring och skvätt vatten både åt höger och vänster. Mellis i den stora och Minstan i min gamla bleckbalja (den stora är lite skrämmande än sålänge). Själv har jag jäst tillsammans med Guben i någon solstol, ibland har vi tagit en tur i trädgården för att nypa lite blad och kvistar här och där eller tagit en promenad genom byn för att kolla in vad grannarna håller på med. Idag gjorde jag iordning en karréstek som blev jättegod (som vanligt alltså...)! Jag hade rimmat den i 1½ dygn. Sedan rubbade jag den med Santa Maria´s Manog/Curry-krydda samt rökte den med enris i klotgrillen i ca ½ h och sedan fick den stått i 75 grader varm ugn i 4 h, ökade sedan till 100 grader och lät den stå kvar i 2 h till. Familjen åt ris till och jag tog några skedar Yoplaît Crème Fraîche Gourmet till (den cr fr rekommenderar jag verkligen), alla slickade tallrikarna. Det var meningen att några kompisar skulle komma förbi på middag men tyvärr blev herrn i huset utsjuk igårmorse. Nåja, det går nya tåg!
Jag har en spännande rågbrödsdeg på jäsning just nu. Den ska stå till imorgon och sedan bakas ut, det ska bli kul att se hur det brödet blir. Igårmorse bakade jag knäckebröd, det blev jättegott...möjligen lite väl hårt i kanterna men det är ju bara nyttigt för tänderna. Flickorna älskar det i alla fall. Själv ska jag ju inte äta något med mjöl i men jag äter bara en smörgås/dag i snitt så det får passera. Nu under sommartid äter jag lite mer kolisar av annat slag också; ngn frukt emellanåt, en bit bakat när jag blir bjuden o snart kommer jordgubbarna! Det märks på magen också, den är ordentligt rund och svullen men vikten håller sig helt OK sålänge jag inte överdriver. Ska testa att göra en fruktpaj någon av dagarna framöver. Ska prova att göra en pajdeg med mest nötmjöl + Bake Pro (ett proteinpulver) samt bara lite mjöl...kanske det blir havregryn. Den ska sedan fyllas med en typ av äggstanning med crème fraîche + frukt (nektariner i mitt fall, jordgubbar i originalet). Får väl försöka hitta lite datortid och skriva in receptet om det blir bra. Tills vidare får ni njuta av en porrbild åt det mer naturvetenskapliga hållet...matporr har ni redan fått tillräckligt av!
Vi har börjat att fundera allvarligt på våra semesterplaner för i sommar. Hittills har ju inte vädret inbjudit till några längre svängar med "Frigge" och plånboken har inte varit alltför tjock heller. Jag är sugen på att åka norröver längsmed kusten. Jävrebodarnas Fiskecamp ( http://www.fiskecampen.se/ ) verkar vara ett mycket trevligt ställe. Blir bara vädret fint så kan man jäsa på dagen, flickorna kan leka och bada och sonen fiska från bryggorna. Har vi tur så fångar han en firre som vi kan grilla till middagen. Det bästa av allt är att om vädret blir dassigt eller campen inte är så fin som det verkar av hemsidan...är det bara att koppla "Frigge" och dra därifrån! Å andra sidan locka även fiskecampen i Vuoggatjålme ( http://www.vuoggatjolme.se/index.html ) också. Helmysigt ställe med mycket trevliga ägare (bodde där en natt för *lääänge* sedan) och garanterat lugnt! Fast inte så mycket att göra för ungarna direkt...själv är jag nöjd om det är tyst, lugnt, frisk luft och hyfsat väder. Fast söderut finns det så mycket att se, särskilt för en historieintresserad familj som oss och så känner vi så många människor söderöver som vi gärna vill träffa. Å andra sidan blir det mer avgifter till aktiviteter om vi åker söderut...semester; detta eviga dilemma!
Sedan blir *kanske* kusins stuga ledig sista veckan i juli så vi borde nog vara hemma tills dess...utifall att... Vi fick en vistelse där av dem i 40-årspresent och det är ju några år sedan så det är nog dags att lösa in den. Vi försökte förra sommaren men det är inte lätt att hitta en lucka när man är många om kakan. Vi har många bekanta som vi vill träffa under sommaren och den veckan vi hade ledigt för en eventuell Tärnaby-tur var inte stugan ledig...typiskt! Ändock; stugan står där kvar (förhoppningsvis) och är bara ett ställe att besöka men vänner kan försvinna...sjukdomar och olyckor kan komma plötsligt eller så flyttar de alltför långt ifrån en för att man ska kunna träffas särskilt ofta. Ibland önskar jag att sommaren kunde vara lite längre än 3 månader! Lite tid vill man ju vara hemma också! Vi säger varje år att vi ska reja under juni och början av juli för att sedan vara hemma för att umgås med vännerna här hemma och njuta av växtligheten som är som vackrast här uppe då. Inte 17 har det blivit så, inte i år heller och knappast kommande år heller! Vi får nog ta och flytta söderöver...men det bor ju folk i varje vrå därnere! Hur skulle jag stå ut med det!?
