Ståpäls!
Idag är Dag Ett på älgjakten inom vårt VVO. Guben steg upp kl 04.30 imorse...jotack, jag vaknade också...för att packa ryggan, stoppa in vovven i bilen och åka upp i skogen. Själv försökte jag somna om och lyckades också, sådär före sextiden. Klockan sex kom Minstan hulkandes, somnade i pappas säng men si mor hon låg vaken och vred på sig fram emot sjutiden och en kvart efter det tyckte Minstan att det var dags för frukost. Idag är vi alla pigga och glada...*not*!
Jag har iaf lyckats få in årets krusbärsskörd, det bidde fem liter. Planen är att göra en krusbärspaj av de finaste, lägga in de hyfsade i sockerlag (att ha i sockerkakor) och marmelad av de lite skruttiga. De tråkigaste får gå till "slattburken", den som så småningom blir till blandsaft. Nu ska jag försöka samla mod till att utmana alla getingar i vinbärsbuskarna, förhoppningsvis kan jag få ihop några liter bär till. Ska bara vänta ut revbensspjällen som ligger i ugnen, går ut när jag har vänt på dem.
Sabeltandade tigrar kan man iofs få ståpäls av att möta...men vi vet alla att Lasse-Maja bara är farlig för råttor men de är han dessto vassare på!
OK, förstår att ni undrar vad det är som jag får ståpäls av...inget än sålänge faktiskt. Dessutom avser jag inte mig själv utan mer Guben och resten av gubbarna i jaktlaget. (Nej, vi har ingen kvinna som jagar. Jag är iofs samlare men föredrar att samla på döda ting samt ätbart som inte blöder. Är för blödig för att skjuta de söta djuren...styckar, tillagar och äter gör jag dock gärna. Dubbemoral...jag vet...men så är det.) Guben kom iaf hem nyss för att hämta Stuff som varit hemma i några timmar för att äta lite och vila upp sig. Med iver i rösten berättade han att de sett färsk björnspillning strax nedanför jaktkojan och att det var rumsterat om rejält i marken. En i jaktlaget hade dessutom fått se björn igår när han satt ute på en hyggeskant. Först hade en älgkviga kommit rusande, halvt hysteriskt och efter den kom en björn i full fart. Tyvärr (för Rödskägget alltså) var det för långt håll för att skjuta. Kvigan hade nog blivit tacksam även om det i vanliga fall hade varit hon som fallit men that´s life. Jag är iaf glad över att vi har bra jägare i jaktlaget. Ingen skjuter hej vilt utan ser till att skjuta på vettigt avstånd, de kutar inte omkring hipp som happ (så de skjuter varandra) och ser till att öva innan och skjuta in bössan.
Tja, får se om de kommer hem med en björn istället för en älg idag då... Jag ska iaf beväpna mig med vår skruttiga digitalkamera och åka upp i skogen när dagens jakt är över. Återkommer förhoppningsvis med intressanta och tilltalande bilder på björnskit! :)
Finklädda tjejer sitter i soffan och väntar på våra gäster.
Vet inte riktigt vad hon ska föreställa men söt är hon iaf!
Jag har iaf lyckats få in årets krusbärsskörd, det bidde fem liter. Planen är att göra en krusbärspaj av de finaste, lägga in de hyfsade i sockerlag (att ha i sockerkakor) och marmelad av de lite skruttiga. De tråkigaste får gå till "slattburken", den som så småningom blir till blandsaft. Nu ska jag försöka samla mod till att utmana alla getingar i vinbärsbuskarna, förhoppningsvis kan jag få ihop några liter bär till. Ska bara vänta ut revbensspjällen som ligger i ugnen, går ut när jag har vänt på dem.
Sabeltandade tigrar kan man iofs få ståpäls av att möta...men vi vet alla att Lasse-Maja bara är farlig för råttor men de är han dessto vassare på!
OK, förstår att ni undrar vad det är som jag får ståpäls av...inget än sålänge faktiskt. Dessutom avser jag inte mig själv utan mer Guben och resten av gubbarna i jaktlaget. (Nej, vi har ingen kvinna som jagar. Jag är iofs samlare men föredrar att samla på döda ting samt ätbart som inte blöder. Är för blödig för att skjuta de söta djuren...styckar, tillagar och äter gör jag dock gärna. Dubbemoral...jag vet...men så är det.) Guben kom iaf hem nyss för att hämta Stuff som varit hemma i några timmar för att äta lite och vila upp sig. Med iver i rösten berättade han att de sett färsk björnspillning strax nedanför jaktkojan och att det var rumsterat om rejält i marken. En i jaktlaget hade dessutom fått se björn igår när han satt ute på en hyggeskant. Först hade en älgkviga kommit rusande, halvt hysteriskt och efter den kom en björn i full fart. Tyvärr (för Rödskägget alltså) var det för långt håll för att skjuta. Kvigan hade nog blivit tacksam även om det i vanliga fall hade varit hon som fallit men that´s life. Jag är iaf glad över att vi har bra jägare i jaktlaget. Ingen skjuter hej vilt utan ser till att skjuta på vettigt avstånd, de kutar inte omkring hipp som happ (så de skjuter varandra) och ser till att öva innan och skjuta in bössan.
Tja, får se om de kommer hem med en björn istället för en älg idag då... Jag ska iaf beväpna mig med vår skruttiga digitalkamera och åka upp i skogen när dagens jakt är över. Återkommer förhoppningsvis med intressanta och tilltalande bilder på björnskit! :)
Finklädda tjejer sitter i soffan och väntar på våra gäster.
Kommentarer
Trackback
