Björnar och födelsedagskalas!

Nej, jag tror inte att björnar firar födelsedagskalas! Däremot har Mellis nu uppnått en ålder av mogna (!) sex år! Vi hade kalas i lördags och det känner vi av än. Sex vilda töser med starka lungor och falsett röst rusade runt som yra höns, jagande en av de två gossar som var bjudna. Tyckte att jag hade stenhård koll på allt från tårtan till fiskedammen men cheezus vad jag bedrog mig! Jag och Guben lider fortfarande av chockskadorna. Lägger inte in några bilder då Mellis inte är ensam på något kort. Ni får tro mig på mitt ord när jag säger att hon var bedårande i sin nya tunika-klänning i lila/grå/svart-randigt o gråa tights samt fläta i håret. Hon fick en massa hår-grejor så nu har jag kravet på mig att varje skolmorgon fixa en ny tjusig frisyr...och jag är liksom inte lagd åt frisörhållet sas...*stööön*!





Däremot kan jag uppvisa fotografiska bevis på att vi har björn inom vårt VVO. Grannen såg björnspår ute i skogen imorse och Guben kom hem överlycklig efter att ha sett desamma under kvällens inskjutning av älgstudsaren. Jag, Guben och töserna packade in oss i bilen (flickorna i pyjamas, de var på väg isäng) för att åka upp i skogen för en titt. Av spåren att döma är det ett ensamt vuxet djur. Inte helt oväntat, björn har synts till inom vårt och grannbyns VVO i flera år nu. För ett par dagar sedan sågs en hona med unge på gränsen mellan vårt VVO och grannbyns. Själv torde man aldrig få se ett djur "live", som jag pustar och stånkar när jag ska ta mig upp i stående ställning med bärplockaren. Kika på bilderna och jämför ramstorleken med mina trettiåttor.









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0