...det är vägen som är mödan värd.

Karin Boye säger såhär i sin dikt "I rörelse" (ur  diktsamlingen "Härdarna"): "Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd". Jag är inte böjd att hålla med henne där...jo, vi har varit på semester...med ungarna. Okej, jag förstår att fröken Boye inte talar om en semesterresa med fem personer och en hund inklämda i en Volvo med för svag dragkraft i förhållande till den jättelika husvagn som hakats på baktill. Dock är det många, även jag, som i svaga ögonblick drar till med det uttalandet när resor kommer på tapeten.



Vi har varit i Jåhkåmåhkke Dálvvadis i några dagar. Jokkmokk alltså. Det svenska namnet är, som jag tror att de flesta själva kan se, sprunget ur det samiska namnet. Jokk = mindre bäck och måhkke = krök. Tillägget Dálvvadis betyder vinterboplats (för den gamla skogssamebyn). Således betyder namnet Jokkmokks Lappby´s vinterviste. Läs gärna mer här: http://www.sameportalen.se/default.asp?id=1534&ptid=


Mellis utanför muséet i Vuollerim 2005, 3 år gammal.


 

Vägen dit blev som väntat en upplevelse. Minstan har inte riktigt ron att sitta i en varm bil i mer än cirka 5 mil så 33 mil på ditvägen blev lite jobbigt. Dessutom gjorde vi misstaget att åka över Arvidsjaur och ta väg 45 (även kallad Inlandsvägen) upp. Vi hade glömt bort att kolla in på Vägverkets hemsida och upptäcket att det var vägomläggning nästan hela vägen mellan Moskosel och upp till Kåbdalis. Så fort vi fått upp farten på lasset blev det antingen vägomläggning (sprängsten och jättehål) eller så dök en väglus eller renar upp framför oss. Nåväl, fram kom vi och förtältet fick vi upp på rekordtid tack vare att vi i år, efter 4 års funderande, kommit oss för att färgmärka stängerna. För en gångs skulle har jag tyckt att det har varit skönt att stå så många dagar på en och samma camping. Vi hade det ovanligt mysigt i tältet med nysydda gardiner och husvagns-TV:n i ena hörnet. Där satt jag i min solstol på kvällarna (tog med den för ryggens skull samt att den är mycket skönare än IKEA´s klappstolar som vi använder i vanliga fall) och sippade på ett glas vin. Antingen tittade jag på Lule-älven som sakta flöt förbi eller stoppade in en film i DVD:n. Några korsord blev lösta och jag hann läsa ut en bok dessutom. Den heter "I museets dolda vrår" och är skriven av Kate Atkinson. Läs den...jag hann både med att gråta, skratta och skaka på huvudet, mycket läsvärd. Ser mycket fram emot de två andra böckerna av henne som ligger och väntar i sovrummet!




Minstan utanför muséet i Vuollerim 2008, 3½ år gammal.


Där finns en hel del att se i Jokkmokk med omnejd, bland annat muséet "Ájtte". Rekommenderas å det varmaste! Kolla in muséets hemsida här: http://www.ajtte.com/ Det finns en jättefin visningsträdgård som jag också gärna rekommenderar. Man behöver inte vara särskilt intresserad av det gröna får att ta en sväng där. Det är ett lämpligt ställe att göra en utflykt till om man vill koppla bort surret som ständigt hörs på campingen eller inne i samhället. Det är grönt och lummigt och det enda som hörs är fågelsång och bruset från den lilla bäcken som går rakt igenom trädgården. Här kan man läsa om det: http://www.ajtte.com/?page_id=28



Den lilla bäcken i Jokkmokks Fjällträdgård.


I "Gamla Apoteket" finns hemslöjd att beskåda och köpa, naturligtvis. Det finns en grupp produktiva lappmakare och i år hade de en BH-utställning som var mycket fyndig. Själv är jag helsåld (syr ju lapparbeten själv så jag vägrar att köpa andras hur fina de än är) på Monica Svonni´s fina tavlor i skinn, tyg och tenntråd i applicerings-teknik. Titta in på hennes hemsida så får ni se själva: http://www.svonni.com/ Jag är själv stolt ägare till tre lite större samt en liten tavla av henne.



                                            

Mina tavlor av Monica Svonni.


En dag åkte vi ner till Boden för att titta på Rödbergsfortet, den del av "Bodens fästning" som numer är öppen för allmänheten. Det var mycket intressant och till och med töserna klarade av det riktigt bra...spännande att vara inne i berget förstås. (http://www.rodbergsfortet.com/)




Rödbergsfortet


Sista dagen packade jag och Guben ihop allt medan flickorna var i lekparken och lekte. Sedan parkerade vi ekipaget utanför campingen och åkte ner till Vuollerim. Där finns ett jättefint museum som visar på hur man levde i Vuollerim för 6000 år sedan. Man har byggt en stenåldershydda utanför och man kan gå en runda och jaga med pilbåge. De har också sytt upp en del kläder i skinn, som man tror att kläderna kan ha sett ut på den tiden. De får man prova om man vill och det blev populärt bland töserna ska ni veta! Särskilt när jag satte på Guben de lustigaste mössorna... Ett måste varje gång vi åker åt det hållet. Det är också intressant att trava iväg för att se på utgrävningarna, tyvärr ligger de nere i år men vi har ju sett dem två gånger så vi klarar oss. Dessutom har vi en vän som jobbar där så han håller oss underrättatd om det dyker upp något intressant. Har du barn lovar jag att detta är muséet för dem! Man får pilla på en hel del saker och i år gjorde töserna var sitt halsband; lädersnodd, älgben, laxkotor samt några fjädrar! Hemsidan: http://www.vuollerim6000.se/Vuollerim6000.htm



Stenåldersflickor?


Mellan våra utflykter höll vi till på campingen. I våra ögon sett en av de bästa som finns och vi har sett några stycken under våra färder. Okej, det finns lyxigare pooler med fler rutschbanor, ställen med fler och flådigare servicehus med mera men vi gillar Jokkmokk Camping Center! Lekparken är jättefin och gillas i alla fall av våra flickor och det är gratis att bada. Skönt att kunna springa iväg och ta ett dopp när solen blir för varm och sedan åka på en utflykt för att genast hoppa i plurret igen, när man kommer tillbaka...utan att behöva betala inträde igen! Dessutom är vattnet varmt och skönt...vi har testat stället tre gånger och det har alltid varit varmt vatten i poolerna, så kom inte och säg något annat! Personalen har alltid varit trevlig och stället hålls efter bra. Såklart blir det lite stökigare under industrisemester-perioden när det är ett stort tryck på alla campingar och dess faciliteter men det vet man ju om i förväg. Spana in stället på den här sidan: http://www.jokkmokkcampingcenter.com/default.asp




Halva lekplatsen på Jokkmokks Camping Center. Till vänster utom bild finns ett jättehögt klättertorn med "rör-rutschbanor".  Det inhägnade badet (4 stycken pooler, från plask med liten vattenrutschkana, stor men grund pool, likadan men lite djupare pool samt en djup) ligger bakom till vänster.



Hemvägen företogs under ljudliga snarkningar och snusningar. När middagen äntligen var intagen (vi har hunnit med att lägga oss till med medelhavsvanor de här varma dagarna) var klockan över normal läggdagstid och töserna var knäcka av den gångna veckan. Den här gången undvek vi 45:an och tog 374:an ner till Piteå istället. Fin väg och utför (ja, vi åkte ju söderut...) så hemfärden gick snabbt. Den blev cirka 3 mil längre än ditfärden men med fin väg blev det ändå ingen skillnad i tid. Vi landade på garageinfarten klockan 02.00 och klockan 03.00 hade även jag och Guben kommit isäng. Jo, det blev sovmorgon idag med. Kusin väckte oss klockan 09.36 för att bjuda in till födelsedagskalas imorgon.


Grabben i husvagnen bredvid. Kärlek vid första ögonkastet. Många trånande blickar under husvagnskarossen och ständigt våt nos...norrman...muskulös...snäll...han heter Terri. Om du ser det här; skäll till på kommentarer! Tassa vill ha kontakt!


Tyvärr kan jag inte ståta med så många bilder vår resa. Kameran är knäpp, minneskorten är knäppa och själv är jag ju också halvknäpp så jag fick inte tummen ur. Några bilder har jag i alla fall lyckats skaka fram ur elektroniken, håll till godo! Jokkmokk är i alla fall ett resmål som jag rekommenderar; fin camping, mycket att se, fina matbutiker, "Opera" har goda pizzor, där finns även ett Kina-hak och sist men inte minst; där finns ett Bolag!!! Man behöver inte vara barnfamilj för att uppskatta samhället. Det är också ett lämpligt ställe att ha som bas efter en tur i Laponia; http://www.laponia.nu/web/page.php?pageid=1&prevmid=1&subid=&edit=

 http://www.laponia.nu/web/imagegallery/images/Laponia%20-%20svenska.pdf




Liten älv som rinner ner från Pårte strax bakom STF-stugan i Kvikkjokk.


Kvikkjokk (cirka 10 mil från Jokkmokk), en av de populäraste utgångspunkterna för vandringar i Sarek (http://www.naturvardsverket.se/sv/Att-vara-ute-i-naturen/Nationalparker-och-andra-fina-platser/Nationalparker/Sarek/) och Padjelanta (http://www.naturvardsverket.se/sv/Att-vara-ute-i-naturen/Nationalparker-och-andra-fina-platser/Nationalparker/Padjelanta/) Och gillar man fiske så finns det även många möjligheter till sådan rekreation.





Så äntligen...gissa vem! Mellis och en stor person nere på Tuvan i älven en sommarafton 2005.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0